Vilket ös, och vilken grymt skön stämning det blev igår på den stora galan på Lunds Körfestival.

Tack alla älskade medverkande…

Dagarna innan har varit ett nästintill hallucinatoriskt textpluggande, för jag hade många nya låtar, och mängder med texter och verser… så fokus för mej var först o främst att hålla tungan rätt i mund. Vilket jag också lyckades med förutom på två små ställen, då jag blandade ihop nån vers, log, slängde med håret och sjöng vidare som om inget hänt.

Men när väl textångesten var överstökat kunde jag fullt ut njuta av mina kollegor; för jag hade de bästa med mej.

Sanna Nielsen är inte bara galet snygg (jag tyckte att jag hade många ombyten, men jag önskar jag hade klätt lika bra i ett enda av hennes sköna galastasser. Vi i operavärlden har en del att lära av schlagerditon när det gäller glitter, I tell you!) och sjöng musikal som om hon inte gjort något annat. I dreamed a dream med pondus och Kristina från Duvemåla med så mycket feeling att varenda hårstrå på kroppen reste sej upp.

Dessutom en omtänksam kollega bakom scen, men det visste vi ju sedan innan.

Och Christer Nerfont o jag har känt varandra länge, men aldrig fått chans att sjunga ihop, så det var precis så roligt som jag hade trott. Han är verkligen ett superpro, och sjunger smäktande ballader som ingen annan. Hans Maria… världsklass.

Lunds Stadsorkester o kompbandet var på hugget under en legendar på pulten; Gustaf Sjökvist. Hovorganisten som inte bara var mannen bakom musiken på Kronprinsessan Viktorias bröllop, utan också hade ett finger med i spelet på Kungens eget bröllop. Den person i det klassiska musiksverige som han inte har arbetat med finns inte. Och en sådan erfarenhet visar sej i en coolhet och en självklarthet på podiet man sällan möter. Därför blir också både musiker och sångare lugna, vilket i sin tur gör att alla vågar lyfta sej o bli än mer fantastiska än vanligt. Genial dirigent, och jag hoppas vi får chans att jobba ihop snart igen.

Marianne Mörck, som jag känner sedan decennier, var precis så skön som alltid, och balanserade mellanakterna med perfekt känsla för timing. Vi hade dessutom bilpool till rep o konsert, och två primadonnor på de Skånska vägarna är ett nöje bara det…

Ett litet extra tack till er som tog hand om oss bakom scen också, vi saknade verkligen ingenting. Oerhört proffsigt måste jag säga. Ni gör ett superviktigt jobb även om ni inte får applåder efteråt.

Well. Kvällens huvudartist var dock inte nån av oss – det var kören; och som gammal körräv kunde jag verkligen uppskatta det. De lät fantastiskt. De lät mycket. Och jag hoppas de njöt precis lika mycket när de sjöng, som vi som lyssnade gjorde.

Jag minns mina år i kör när jag växte upp o utbildade mej o det är idel soliga minnen – särskilt från stora events som det igår. Kör är skitviktigt. Och hälsosamt. Och roligt. Sjunger du inte redan i kör ska du genast börja. Jag menar det!

Tack till alla på Körfestivalen för att ni trodde på mej i nåt annat än opera, jag är oerhört ödmjuk inför uppgiften. Och tack till den mångtusenhövdade publiken. Jag hade så jäkla roligt, och trots att vi bara repat i 2 dagar njöt jag fullständigt av att få va popstjärna för en dag, innan det bär av till operan igen om en liten stund.