Möjligen är jag lite färgad av att senaste dygnet råkat fastna i ett Glee-maraton, och nu tror att enda sättet att uttrycka sej är genom enorma autotonade, mimade shownummer med staterande musiker, avancerad ljussättning, synkade kostymer och komplicerad koreografi. Naturligtvis helt impromptu och helt utan rep, för vi sångare brister bara ut i såna shownummer. Repa är för amatörer. Eh.

Och möjligen är jag oförmögen att formera rationella tankar, då jag grinat så mycket till Glee att jag är helt uttorkad; allt är nämligen så otroligt PK. Varje puss, varje relation, varje möte, varje sång. Allt.

Men. Om jag har att välja mellan det Politiskt Korrekta och det motsatta – då blir valet lätt.

PRIDE

Pride är i full gång i Sthlm, och då struntar jag i att det är politiskt korrekt att tycka att kärlek är större än hat; att tolerans är större än intolerans.

På lördag går Pride-paraden genom stan, och hundratusentals människor kommer hylla rätten att uttrycka sin kärlek.

Exakt samtidigt kommer den högerextrema Counter Jihad-rörelsen English Defence League , mer känd Anders Behring Breiviks inspirationskälla, hålla en demonstration mot islamisering.

Jag är inte rädd för att säga att fundamentalistisk och styvnackad religion är döden (ibland bokstavligen) för HBTpersoner. Men. Rasism är något helt annat, och att en obskyr, minimal grupp av hjärtlösa och intelligensbefriade lunatics ska rida på kärlekståget – det får mej att bli illamående.

Att använda HBTrörelsen som islamistiskt slagträ är ett desperat försök att pinkwasha sig själva, vilket aldrig kommer lyckas. För den högerextrema röreslens människofientliga attityder är inte värda en plats i vårt samhälle.

Problemet är när hbt-rörelsen går på den lätte och låter sin stolthetsparad diminueras för att istället möta EDLs hjärndöda argumentation. EDL har gjort det till sin grej att få medial uppmärksamhet genom att crasha HBTfirande i flera europeiska städer, och även om min vanliga inställning inte är att tiga ihjäl högerextremismen och låta den frodas i tysthet – så tycker jag den här gången att dussinet tomtar kan få stå o skrika för sig själva på nån gudsförgäten plats, medan vi andra firar kärleken.

Jag hoppas att de personer som har hjärtat på rätta stället ser detta och väljer att just denna helg föda kärleken istället för att mötas i en hopplös gatustrid – en fight som bara kommer ha förlorare…