Det finns få platser på jorden som är orörda, och de enstaka som finns kvar ska vara ifred. Det är självklart, men så obarmhärtligt svårt för mänskligheten att förstå.

Än mer övertygad om att de ska lämnas ifred blir jag när jag inser att exploatering av områdena inte bara förstör området som sådant – det först hela planeten och möjligheten för våra barn och kommande generationer att leva här.

Sedan 1959 är Antarktis (Sydpolen) skyddat av Antarktisfördraget. Men för Arktis (Nordpolen) finns inget sådant, och de länder med territoriella anspråk finns inget som helst intresse av att skydda de naturvidderna, för där gömmer sig nämligen… olja.

De flesta stora oljebolag är redan där och nallar, provborrar och påbörjar djuphavsborrningar… något som är extremt riskabelt för närnaturen och fullständigt förödande för jordens framtid.

Borra i Arktis och det bidrar till vår död. Ekvationen är skitenkel att det är ett mirakel att så många kan låta bli att låtsas om den.

Well. Vi andra, vi som fortfarande har både hjärna och hjärta i behåll, kan ryta ifrån. Ett sätt är att skriva på Greenpeaces lista Save the Arctic. Öven en miljon har redan gjort det. Klicka här för att komma dit. Greenpeace äger!

Jag har varit i Arktis en gång, i samband med att jag var på Grönland och gjorde välgörenhetskonserter. Det var ett av de mest magiska ögonblicken i mitt liv och den hittills allra största naturupplevelserna.

Jag kommer aldrig glömma det.

Och jag kommer sannolikt aldrig återuppleva det.