Jag går genom talldungarna, och hör havet bortom dynerna. Tårna gräver ner sej i den skollheta sanden och strån av vasst gräs river ömt på mina solbrända fötter. Det doftar av sälta och sol.

Ni vet när man får en total callback av att känna en doft. En egen liten Madeleinkakeresa. Det fick jag just.

Jag har ju den stora glädjen att få vara en del av de ekologiska och svensktillverkade märket WISEs framtagning av nya grejer. Jag får inget betalt, och jag är inte en mutad spokesperson. Jag är bara intresserad av grejer som funkar både för mej – och för framtida generationer.

Entreprenören och miljökämpen Gunilla Brunell driver företaget, och ibland kommer det så mysiga paket på posten med saker jag får ta ställning till. Idag var det dofterna till den nya aftershaven. Och det var omedelbart barndom på de Halländska stränderna. Kommer genast skriva tillbaka till henne och berätta om min lilla tidsresa, och skrika ett rungande JA till vidareutveckling av den underbara produkten, som förhoppningsvis så småningom kan så ut en del av den giftskit som säljs idag.

Syntetiska dofter, petroliumrester i form av mineraloljor, giftiga konserveringsmedel och allsköns skit, förpackat i bjärta färger i giftiga plastförpackningar.

Ta en sån sak som dofter. Något kan ”dofta som en ros”, och då finns det en färdig molekylstruktur för den doften. Sedan kan något dofta som en ros på riktigt. Då består doften av ca 700 olika doftmolekyler, av vilka vi bara identifierat ca 400.

Men. Att proklamera att sköta om sin kropp på ett sätt som inte skadar natur och människor framför den livsfarliga (bokstavligen) skiten som ofta säljs i butik är att slå in öppna dörrar för mina begåvade bloggbesökare.

Silikonerna som ett brev på posten

Lite mindre begåvad var jag dock. Eller snarare – jag hävdar att jag blev grundlurad. För att sköta mitt långa hår (ja fåfängt, jag vet. Men det är ett annat blogginlägg blabla) letar jag hela tiden efter produkter som kan vara en del av processen. De ska vara ekologiska, biologiskt nedbrytbara, fria från petrokemikalier, farliga konserveringsmedel som parabener, syntetiska parfymer och silokoner etc… Och när jag nånstans springer på en sådan produkt kastar jag mej ofta över den för att prova.

För några dagar sedan föll jag av en slump över just en sån från ett engelskt företag, och jag beställde hem en. Kan väl inte skada att prova, eftersom den verkade vara en ren produkt. Tänkte jag. Dumma jag. Utan att ens tänka över den sirliga flaskan, översvallande texten eller dyrsamma reklamen.

När jag nu satte mej och öppnade den blev jag rasande, för den innehåller förvisso de där ekologiska oljorna som utlovades, men det var ganska långt ner på ingredienslistan. Långt där ovanför slogs olika slags silikoner med mineraloljor. Sådant jag inte vill stödja med ett öre – och absolut inte låta komma i närheten av min kropp.

Silicon hör förvisso hemma i badrummet. Men i fogarna till kaklet – inte i mitt hår.

Mitt sätt att reagera är att först bli rasande – och sen se till att den optimala produkten skapas.

Så nu ska jag sätta mej o skriva till Gunilla på WISE igen, förklara min panik över all skit, och slutligen fråga hur vi tillsammans skulle kunna skapa den helt perfekta produkten för både långt hår – och för miljön. Det är en av de fantastiska sakerna med små svenska företag som drivs av eldsjälar och månar om sina kunder – jämfört med stora multinationella koncerner som skiter i människan och bara bryr sej om mammon.

För världen förändras inte av att vi sitter hemma och är arga. Det initieras där, men sen är det bara att göra något åt saken. Jag återkommer när/om den kommer i produktion. Vem vill ha?

What to do?

Läs alltid innehållsförteckningen på dina produkter. Du behöver inte lära dej alla långa otäcka ord, utan bara ha några få som genast ska sätta igång dina varningsklockor. Några av de värsta varningsorden låter oftast som, eller innehåller orden:

• Vasselin
• Petrolen
• Paraffin
• Paraben
• Silicon
• allt som slutar med -cone