pragmatiska divalater
Hemma en snabbis på hotellrummet… försöker varva ner några minuter, utan att sagga ihop rösten, för snart är det dags att fortsätta med orkestern.
Kunde inte hålla tillbaka min inre diva idag, då det bara blev den ena saken efter den andra som togs beslut om ovanför mitt huvud… och på imorn är det är det ändå jag som kommer stå där på scen i flera timmar inför en provpublik, och jag känner ändå att huvudrollerna åtminstone kan bli informerade ordentligt (helst tillfrågad, men jag är ändå pragmatiker)…
Efter såpass många år på scen har vi sångare väldigt bra koll på vad som funkar för oss och vad som inte gör det. Vad som borgar för en fantastisk prestation när det väl gäller – och vad som bara strular till det…
Men det är många viljor i såna här pressade lägen, och många som tycker till… vi får bara lita på att de som har det yttersta ansvaret verkligen lyssnar in oss… så att jag inte ska behöva ställa till en ordentlig diva-scen… det ligger egentligen inte för mej, men nöden har ingen lag ;-)
Dagen motto är: Gilla Läget.








gaytenor
23
2











Käre pragmatiske diva,
Du vet det antagligen inte där uppe i Värmlandsskogarna, men i detta ditt blogginlägg antog du Gandlafiska proportioner och din visdom lyste upp mörkret jag trevade runt it.
Tack, innerligt tack!
Morrica