Hemma en snabbis på hotellrummet… försöker varva ner några minuter, utan att sagga ihop rösten, för snart är det dags att fortsätta med orkestern. Läs mer →

Har ett 12-timmars rep framför mej… som avslutas med ett helt genomdrag med orkester… Läs mer →

För första gången sen jag började repa i Karlstad gör den själ för sitt namn, för solen skiner och det är nästan lika varmt som i Malmö. Läs mer →

Gester med Gester kommer tillbaka, och jag vet inte om jag kommer kolla på det. Jag tror jag har vuxit ifrån det. Läs mer →

Kommer ni ihåg Noshörningen Nelson som fångade hela Svenska folkets hjärta för 15 år sedan (och som ligger begravd utomlands, i Ladonia, i Lars Vilks konstverk Nemis!). Eller nu senast den uppmärksammade räddningen av en anka och hennes ungar:

Charmerande. Eller hur?

Och nu har vi björnungarna. Djurparkerna ser förståss ett gyllene tillfälle att både agera hjältar, och samtidigt få några skitdyra djur gratis till sin uppvisningsverksamhet i burarna.

Det här förmänskligandet av djur som gör att vårt hjärta blöder. Och det är alltid söta djurungar… aldrig utrotningshotade paddor, slemfiskar, daggmaskar, bin eller skalbaggar (som sannolikt är viktigare för näringskedjan, men inte lika ulliga och bulliga och gulliga…)

Och jag har svårt att förstå hur de här människorna tänker som å ena sidan gör det här hjältedådet mot de små ducklingens, och sen går hem och äter kycklingbröst (eller ve och fasas, Fois Gras), har på sej sin Canada Goosejacka och sover gott i duntäcke.

Eller rättare sagt. Jag har väldigt lätt att förstå hur de tänker. Detta var ju så mysigt, så trevligt och en så annorlunda eftermiddag… en bra story att berätta… och tog ju bara några minuter. (Lite som Earth Hour. Har de som genomförde timmen fortsatt spara på energi varje kväll… har ‘symbolhandlingen’ givit bestående energibesparande effekter?)

Men att behöva se hur verkligheten ser ut och vara med och bidra till en värld med mindre lidande ‘på riktigt’ får man inga applåder för. Man får inga reportage i TV och man får ingen trevlig story att dra på jobbet. Man blir hånad, skrattad åt och våldsamt motarbetad (precis som alla avantgardister som är rädda om jorden… men som sen visar sej va de som har rätt… (DDT var visst farligt, Kärnkraft var visst inte helt säkert, Kött bidrog visst till tjocktarmscancer hoppsan sa… osv i all oändlighet)

Jag kommer för den här gången låta bli att lägga in alla de filmerna som visar hur dessa ondskans varor görs… för jag hyser den största tilltro till mina läsares intelligens och empati. Tillsammans kan vi göra skillnad… förutsatt att vi gör något vill säga. :-)

[wpfblike]

känner mej lite sliten. Det är tredje hotellrummet på en vecka, och imorn väntar ett fjärde. Läs mer →

Jamen, låt oss dagen till ära fortsätta prata energi. Och göra det under temat; sila mygg och svälja kameler. Läs mer →

Har just haft första gruppen inne på Malmö Operas stora scen, och jag hoppas att de fick en skön upplevelse. Läs mer →

Ska erkänna att jag inte var topmotiverad att glida iväg på salsrep, när maken och mina vänner samtidigt satte sej på en restaurang på fredagkvällen. Läs mer →

”I call upon you to draw from the depths of your being — to prove that we are a human race, to prove that our love outweighs our need to hate, that our compassion is more compelling than our need to blame” Läs mer →

Idag när jag var ute i min bostadsrättsförenings återvinningshus hade nån  idiot lagt en TV, kaffebryggare, brödrost och en halv hylla i containern för hårdplast. Läs mer →

Läser i en tidningsartikel att en isbjörn har dött på Berliner Zoo. Tydligen har den haft väldigt svåra beteendestörningar, och dödsorsaken verkar ha varit nån slags mental kollaps.

Konstigt.

Nu ska vi se hur isbjörnar har det på Zoo…

…och i sin naturliga miljö…

Den som ser någon som helst skillnad hoppas jag också förstår att isbjörnar hör inte hemma på Zoo. Har aldrig gjort, och det kommer aldrig finnas något försvar för att stödja ett zoo som har denna typ av djur. Någonsin.

Berliner Zoo har jag varit på en gång för länge, länge sedan. Innan muren föll, och innan jag var gammal nog för att förstå att det var pure evil. Och detta besök har etsat sig fast i mitt inre, trots att jag var i 10-årsåldern… och det värsta med besöket var just isbjörnarna som låg och svettades i en cementbunker.

Isbjörnen har det sannolikt bättre på andra sidan, och istället för att hetsa upp oss över en död isbjörn mitt i centrala Berlin, borde vi vara upprörda över hela världens naturliga bestånd av isbjörn i polartrakterna som just nu håller på att dö ut. Just denna sekund. Och det är tveklöst vårt fel. DET skulle behöva en tidningsartikel… inte den vi läster om Berliner Zoo.

Gå aldrig på Zoo. Aldrig.

(det finns faktiskt redan en film utlagt på nätet precis när isbjörnen dör, och det är en väldigt obehaglig film, för en djurvän att se. Men jag lägger inte ut den, för det är så nära snuff man kan komma tycker jag… och om någon inte redan fattat att djur inte hör hemma på Zoo, tror jag inte ens den hemska filmsnutten gör någon skillnad…)

Just som jag håller på att bygga min egen App tillsammans med utvecklarna ser jag hur Appels annars så homovänliga approach naggas i kanten. Det är de famösa Exodus-galningarna i USA som är ute och hävdar att de ”botar” homosexuella… Läs mer →