Sitter i logen. I foajén sitter festfolket och äter, min fästman likaså. Bakom scen är det jobb som inför vilken föreställning som helst… Hektiskt, men under kontroll. En febril aktivitet som gästerna helst inte ska känna av, utan bara se lugnet på scen. Och lugnet i min loge där jag sitter och lägger nyårssminket. Kilten nystruken och rösten på väg att väckas till liv.

Den enda egentliga skillnaden från vanliga föreställningar är den fruktansvärt irriterande ovanan människor har att skita i allt (läs: vilda och tama djur samt kommunala lagar och förordningar) och skjuter fyrverkerier som om pengarna brännde i händerna på dem… de bränner hellre upp dem i himelen. Begriper det inte… och jag höjer de interna högtalarna så att sorlet från salongen dränker pangandet… och om några minuter går ridån upp…

[wpfblike]

Om orden prudent och glamorous filmstjärna någonsin samsades i en och samma person så är det tveklöst i Dame Julie. Andrews that is.

Som barn uppträdde hon med sin fantastiska röst för att försörlja sin alkoholiserade mor och styvfar. Shirley MacLaine har berättat att 1965 spelade hon in filmen Drömbrud för Sex som skulle bli Paramounts stora succé det året. Alla visste det. I en studio bredvid spelade de in en obskyr Nazi-film med sjungande barn på en tight budget. De flesta satte nog skrattet i halsen när Sound of Music hade premiär…

Efter Mary Poppins o Sound of Music gjorde Julie några musikalfilmer till, men inte med samma succé, och hennes filmstjärna dalade fort. 15 år (och många B-filmer) senare försökte hennes make att återupprätta hennes heder genom att strippa henne toppless i Panik i drömfabriken, men det var först som crossdressern i Victor/Victoria 1982 som hon återtog sin position som superstar.

Det var också med Victor/Victoria som hon gjorde comback på Brodway. Hon spelade hundratals föreställningar och slet hårt på sin röst under tiden. 1998 hade hon fått en förhårdnad på ena stämläppskanten, som någon klåpare i London lovade att kunna skrapa bort… och skar sönder hennes stämband för all framtid.

Julie har skrivit barnböcker och gjort en del mer dramatiska roller på senare år. men hennes hypervårdade brittiska uttal och artiga, väluppfostrade framtoning håller henne kvar i ett minst sagt smalt rollfack; europeiska drottningar. (i bl.a  Shrek och Princess diary).

Och anledningen till inlägget är såklart att Sound of Music är på TV just i detta nu… (med reklam förvisso, så det går ju inte att titta på. Så vi rullar DVDn istället… but nevertheless…)

Och för mej kommer Julie alltid vara en underbar showartist från då det begav sej (det är förvisso så jag vill se alla… men det är en helt annan grej…)

Genrepet har just börjat, efter en lång dags justeringar. Allt för att nyårsfirandet ska bli så optimalt som möjligt för publiken… flytta den grejjen hit, ta bort den där och lägg till den där. Vi får alla möjlighet att visa vårt mest flexibla jag, och det är fantatisk att se hur alla sluter upp. Det är ingen idé att grina för att man inte vet vem som ska sätta på sin mygga eller bli kinkig för att det drar ut på tiden… för alla gör så gott de kan, och det är ett enormt projekt att sätta samman en konsert med så mycket folk.

Och nu rullar genrepet, och från scen ljuder den mest magiska musik… och i kulisserna springer folk som hysteriska tättingar för att styra upp… allt är alltså precis som det ska va… och nu gäller det bara att hålla samma goda mod uppe när vi kommer ut till det andra genrepet – det som är utomhus… hehe…

[wpfblike]

Alldeles nyss trillade det in ett dussin SMS på mindre än en minut… tydligen sjöng jag i radion… Läs mer →

Broderskap är ett förbund för troende Socialdemokrater, och de har ett manifest riktat till sina kristna medlemmar som är väldigt bra i fråga om mänskliga rättigheter. Ex skriver man

Vi strävar efter en värld […] utan ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning” …

När de för ett tag sedan antog ett nytt manifest som riktar sej till muslimska socialdemokrater, så strök man helt sonika formuleringen om HBTpersoners rättigheter. Det är pinsamt av sossarna att inte tror att deras muslimska medlemmar skulle kunna hantera denna respekt för människors lika värde. Och det är tillika pinsamt för de muslimska medlemmarna att de inte krävt att de ska ha samma manifest som alla andra, där människors värde är jämställt.

Jag vet inte vad som är hönan eller ägget – jag vet bara att omeletten är en Broderskapsförening som vacklar i frågan. Det är nämligen en binärt. Antingen accepterar man mänsklikga rättigheter och deras lika värde. Eller så gör man det inte. Det går inte att göra sådär lite halvt när det passar… Och delar av Broderskapet väljer att inte göra det. Häpp.

[wpfblike]

Inser att jag är några dagar för sent ute med både detta och förra inlägget, för skadan är förmodligen redan skedd. Men jag skyller på att jag har jobbat för mycket och haft för många föreställningar.

Och skadan som är skedd? Överkonsumtion… Konsumtion av elektronik och/eller skräp som ofta vida överstiger vad både den personliga plånboken och den globala hållbarheten tål. Däremot hoppas jag att tidningarnas avslöjanden om hur bluffiga många av dessa ”reorna” är skrämt bort några som inte redan genomskådat ”mellandagsrean” det innan.

Innan jag glider till kassan med något frågar jag mej själv:

• Har jag råd med detta nu. Verkligen råd?
• Gör detta mej till en lyckligare människa. Verkligen lyckligare?
• Behöver jag detta just nu. Gör jag verkligen det?
• Vet jag vad detta kostar? Egentligen. Vilket är dess sanna pris. (Tillverkat av barn? Miljögifter? Hur långe håller det? Vad händer med det sen…?)

När jag har svaret på dessa frågor, och fortfarande har ett gott samvete och jublande hjärta. Häpp. Slå till. Tvekar jag på någon av punkterna så är det bara att ta ett djupt andetag… och våga vänta… Tråkigt va. Men väldigt, väldigt klokt. Tror jag.

[wpfblike]

Julmat? Nån?

Nä. Tänkte väl det. Det bisarra i att äta, fastän man egentligen redan är proppmätt, och att fira Kristi Födelse med att under tortyrliknande misshandel driva upp gris och kalv. God Jul. För att inte tala om ål och andra akut utrotningshotade djur som inga snälla barn äter… för kombinationen är omöjlig.

Men. Jag ska försöka att inte vara fröken-vad-var-det-jag-sa, utan istället blicka framåt… mot nyårssupén. Hur skulle det vara om en enda av rätterna på dignande nyårsbord faktiskt var utan djur. Om en endaste rätt kunde hålla sej hyfsat klimat- och miljösmart genom att vara vegetarisk. Och dessutom inte laga mer än vad vi kommer äta upp…

Vad är det värsta som kan hända… jämfört med det bästa som kan hända?! Och vore det inte ett fantastiskt sätt att fira nyår – genom att göra något som är gott för jorden och ALLA dess människor – inte bara vår egen mättade mage? :-)

[wpfblike]

Hemma igen, i mitt andra hem. Malmö Opera. Sitter i logen och flätar upp håret för att kunna klämma in det under peruken. Om två timmar kör vi igång Butterfly. Läs mer →

When Winston Churchill was asked to cut arts funding in favour of the war effort, he simply replied, ”Then what are we fighting for?”

När Winston Churchill ombads skära ner på kulturen för att ge pengarna till krigsindustrin svarade han: Vad har vi då att slåss för?

[wpfblike]

Börjar förbereda mej för nyårsfirandet. Kommer sjunga vid Malmö Stads stora firande på Piazzan vid Malmö Opera. Läs mer →

Det är svårt att tro att november iår var det varmaste jorden haft sedan mätningarna startade. Men det var det. Klimatförändringarna (för det är snarare det, inte bara global warming)pågår snabbare än nånsin, och vi märker dem här. För hos oss blir det inte varmare – vi får mer nedebörd.

Och 2010 kommer gå till historien som ett av de varmaste och märkligaste någonsin i vår kända historia. Thank´s to us.

[wpfblike]

Ni missar väl inte den dräpande diskussionen på Aftonbladet efter julaftons artikel. Bokstavstroende och fritänkare i en livlig klash. Precis så livlig som tidningens moderator tolererar… vilket är bra, för den hade kunna bli precis hur låg som helst när människor blir upprörda och känslosamma… från alla håll. Men fortfarande hyfsat värdigt. (nåja. men som sagt… moderatorn gör att vi slipper underbältetslagen…)

[wpfblike]

Vardag igen. Ja, alltså för oss gycklare… för vi jobbar ju per definition när andra är lediga, för det är då de söker upp oss. Naturens egen konstnärliga ordning, och en del av den absurda verklighet som operasångare lever i…

Och om mindre än 20 min går jag på scen för en Butterfly. Peruken är på, sminket är på, kostymen är på, rösten uppvärmd och kroppen likaså. Nu är det bara att svälja undan den sista julgröten och gasa på för ett fullsatt hus.

[wpfblike]