Jag älskar skånes Dansteater… och jag väntar bara på att de ska sätta upp den föreställning som berört mej mest. Någonsin. Matthew Bourn’s Svansjön börjar få några år på nacken, men jag tappar fortfarande grepp om både tid och rum, och fylls av kärlek. Dans blir inte bättre än såhär.
Det finns nån slags finkulturstatus över att inte ha TV som jag ibland stöter på. Eller att det är fult att titta på TV. Det förstår jag inte alls. Läs mer →
I tidernas begynnelse lärde Ika Nord mej att älska denna fantastiska sång. Jag minns fortfarande dessa underbara stunder på scen tillsammans med hennes makalösa artisteri. Och sen att höra det med Agneta… och en maffig basklarinett i det typiska 60-tals arret… Livet blir inte bättre än så.
Jag väljer att inte dra några som helst politiska paralleller, trots att det flirtas åt alla möjliga håll för tillfället.
Väntar med spänning på nya regeringen i allmänhet, och vilken kulturminister vi får i synnerhet. De senaste typ en miljon åren har man alltid valt att tillsätta en ofarlig kulturminister som aldrig ställer till scener. Läs mer →
Förberedelserna för repstarten av Butterfly på Malmö Opera börjar nu på allvar. Om två veckor är det kollationering och det ska bli spännande att ta tag i den vackra produktionen.
Det är härligt att ha en så bra spelroll, och som man kan ge sej hän i fullständigt. Den är nämligen inte så vokalt betungande, men jag har förstått att det är mycket scentid för karaktären.
Vissa roller kan man inte göra något annat samtidigt som man sjunger dem – men just denna rollen tillåter att man har konserter och sånt samtidigt, utan att man trillar av pinn… och särskilt som det är två nya roller som samtidigt ska studeras in… och allt det där andra ni vet…
Men först Puccini. Min senaste Pucciniroll var Rodolfo, och det är några år sedan jag gjorde den… jag har också gjort Rinuccio och en av PingPangPong… glömmer alltid bort vem som är vem… :-/ och säga vad man vill, så är det underbart smäktande musik. Så det är glada dagar, att få bada i dessa klanger…
Tittar på Veckans Konsert på TV. Castrato Arias. I Bartolis tappning.
Först och sist – I love her. Hon är så galet underbar, jag hyser största respekten för hennes musicerande och hon har länge varit en av mina största inspirationskällor.
Men. För det finns ett litet men. Inser jag. Tyvärr. Mitt i allt detta fantastiska uttryck börjar jag sakna lite av det som gjorde henne till den stjärna hon är. Det spontana och galna. Det som kommer direkt från hjärtat. Hon står här och mimar till en hårdproducerad studioinspelning. Det imponerar på mej. Men det berör mej inte riktigt som det gjorde än gång.
Men jag är jätteglad att jag hör detta när jag är mitt uppe i att lyssna på tagningarna från förra sessionen med orkestern – för i den mån det ska klippas alls (jag gillar ju långa ärliga tagningar), så är jag än mer förvissad om att alltid gå på feelingen. Hellre tumma lite på det välpolerade och perfekta och få med lite smuts och ruffa kanter – om uttrycket finns där. Alltid.
Och både för att jag älskar det – och för att jag vet att det kommer reta ihjäl vissa förståsigpåare:
(ps. Blev också inspirerad nu inför den konsert jag ska ha på Malmö Opera nästa vecka (9/10 kl 13), då jag ska sjunga två arior från Castrato Arias… ds.)
Konserten i kärlekens tecken jag var på i går eftermiddag visade sig vara ett regelrätt bröllop… ah… jag känner mej så naiiiiv. Har aldrig blivit så paff… och jag verkar vara den som fattade det sist… jag måste nog sluta kalla mej Bridezilla.
Men så underbart det var att vara bland sådan kärlek. Kändes fantastiskt.
Kollar över axeln när maken sover framför ett program på TV där ungdomar tävlar i popsång. Jag blir djupt provocerad när de hävdar att kidsen där är de ‘bästa i Sverige’. Läs mer →
Jag blir så heligt förbannad att det snart ryker ur öronen på mej. Något som det gör på tjurarna… och bara den parlamentsledamot som själv sticker fyrverkerier i öronen och blir jagad runt på en arena har rätt att rösta för den tortyr för nöjes skull. Djur i underhållningsindustrin är, om möjligt, än mer oacceptabelt än djur i alla andra industrier. Ska det vara så svårt att fatta.
Cirkus, Zoo, Delfinarium, Tjurfäktning… På senare tid har vi också fått bevisat att Travhästar misshandlas å det grövsta… och nu detta (tillsammans med en del andra helt jäkla idiotiska seder som tjurrusningen samt att slänga en get ut genom fönstret (också Spanien – vilket är deras problem… varför njuter de så av att plåga djur… jag förstår inte…)
Och allt bara för det är så roligt med djur i bur. Vi har alla ett ansvar här.
Inga dåliga arbetsläger för djur (sk djurparker).
Aldrig någonsin cirkus med djur.
Inga hemska kort med apor i människokläder i förnedrande position.
Och absolut inga som helst vansinnes-seder som de i Spanien. ok?
Jag menar det… ok?! Tvinga mej inte att lägga ut filmer med hur det går till. Lovar ni?
Våra vänner Måns och Conny firar 10 år i kärlek med varandra genom att hålla en konsert i kärlekens tecken. Så utomordentligt underbart och generöst. På väg dit nu. Kan komma på få bättre sätt att hänge mej åt en lördag eftermiddag.
Anders är så konstig. Han hävdar att såret jag just åsamkade mej själv inte kommer läka fortare bara för att jag har gjort Reiki-tecknet på plåstret. Han är allt bra knäpp.
Läser med spänning de handskrivna valsedlarna från riksdagsvalet. En del är mer påhittiga än andra. På några lappar stod det bl.a:
Jag bryr mej inte!! (Hässleholm)
Din Mamma (Mölndal)
En fyrfaldigt leve för våra riksdagsledamöter FRA FRA FRA FRA! (Göteborg)
GAIS (två röster, inte förvånande från Göteborg)
Vidare konstaterar jag att Harry Potter fick fler röster än Gud, och Janne Långben fler än Jesus. Kalle Anka fick typ fler röster än Piratpartiet. Kungen fick fler röster än Emil i Lönneberga, men färre än Jultomten. Och 339 610 personer tycker att personer utan någon som helst politisk erfarenhet med ett partiprogram som är djupt rasistiskt och totalt kulturfientligt är de mest lämpade av alla att sitta i Sveriges lagstiftande församling.
Laddar för eftermiddagens konst/operaevent mitt i Malmö. Att byta ut kommersiella ytor mot konst är ett genidrag, och att låta det ackomagneras av opera. What can I say. Ska klä upp mej till tänderna sådär mitt på blanka eftermiddagen… har du vägarna förbi Södergatan/Baltzargatan kl 16:30 så stanna till o lyssna och njut av konsten…
Senaste kommentarer